EU:s Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) har slutförts och kommer att träda i kraft den 1 oktober 2023, vilket gör den till världens första mekanism för "koldioxidgränsskatt". Den 13 december 2022 nådde Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en preliminär överenskommelse om att inrätta CBAM, som inledningsvis kommer att omfatta stål, cement, el, gödselmedel, aluminium, vätgas samt indirekta utsläpp och produkter i senare led. EU planerar att gradvis utvidga beskattningsområdet till att omfatta alla varor som omfattas av EU:s koldioxidmarknad senast 2030.
Under övergångsperioden från 2023 till 2026 kommer deklarerade företag att vara skyldiga att uppfylla rapporteringsskyldigheter. År 2026 kommer EU officiellt att införa en "koldioxidgränsskatt", och EU:s koldioxidmarknad kommer att börja minska gratis utsläppsrätter tills de är helt eliminerade 2034. Europeiska kommissionen kommer att övervaka genomförandet och tillsynen av CBAM.
Trots att CBAM har slutförts har det pågått en global diskussion om huruvida gränsskatter på koldioxid är lagliga, med fokus på huruvida CBAM bryter mot Världshandelsorganisationens (WTO) principer och skadar det multilaterala handelssystemet. Kina har uttryckt sitt motstånd mot CBAM, och länder som Indien, Ryssland och Brasilien har uttryckt sin kritik och oro och hävdat att den är diskriminerande och bryter mot frihandelsreglerna. EU vidhåller dock att CBAM i huvudsak är förenligt med WTO:s principer och avser att främja en ambitiös klimatpolitik globalt genom prissättning och efterlevnad av koldioxidregler. Observatörer anser att undantagsklausulen i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), som tillåter "nödvändiga åtgärder för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa" och "åtgärder för att bevara uttömliga naturresurser", är den mest sannolika klausul som EU kommer att använda för att lösa tvisten mellan CBAM och WTO.